Panik

Fick ett samtal på mobilen vid nio snåret i morse. Det var fröken Malin som sa att det inte var så bra med Elin. Hon är medvetslös Åsa. Vi har ringt på ambulansen och den är på väg. Vi försöker få i henne glukos så hon ska vakna. Och jag där på andra sidan luren bara bröt ihop. Började skaka och frysa. Tankarna flög runt i huvet som knott. Och hur tar jag mig till skolan. Det var som Malin läste mina tankar för hon sa att jag inte skulle komma till skolan. -Vi ska till akuten Åsa. Du får åka dit. Jag hör barn och vuxna i bakgrunden. Säger -ta bort barnen. Elin vill inte att de ser henne så här. Malin säger att det inte är några barn där Elin är. Och att ambulanspersonalen kommit. Hon har vaknat till men kan inte prata. Jag vill prata med henne ändå. Så jag får det. Elin Elin det är mamma säger jag med så stark röst jag bara kan. Utan att det ska höras att jag gråter och är orolig. Hon försöker svara mig men det är bara nått mummel. Det kommer inga ord. Mitt hjärta värker och jag känner mig så hjälplös. Hur ska jag komma till henne? Nu sitter Elin upp och äter lite banan. Hon svarar på frågor som personalen ställer. Malin säger att de ska åka och att hon följer med ambulansen till barnakuten. Möt oss där säger hon. Och vi lägger på.
Jag försöker komma på vart jag ska ringa. Ringer till Ullis och hon säger direkt: jag kommer NU. Vi lägger på och jag bara skakar. Och gråter. Känner mig ensammast i världen. Kommer på att jag måste ringa Tomas. Så jag gör det. Sen ringer Ullis upp mig. -Åk Åsa, Åk. Jag kommer snart. Lämna repan ochbåk. De får vänta tills jag kommer. Och jag gör som hon säger. Jag klär på mig ytterkläderna och åker. Och jag skakar och fryser och försöker komma på vart jag ska åka. Och vilken väg är det?
När jag kom fram till akuten så såg jag ambulanspersonalen och känner igen en av dem. Så jag frågar om de var här med Elin. Ja säger hon. Kom så visar jag dig var hon är. Det var skönt att känna igen ett ansikte. Det kändes tryggt. När jag såg henne där i rummet sittandes med Malin så blev jag så varm. Hon såg pigg ut och jag gick fram och pussade henne. Hur mår du lilla kärleken? Bra säger hon. När ska jag åka till skolan igen?! Lilla kärleken!! Då släppte en sten från bröstet som tydligen suttit där. Skönt. Nu är det Ok. Systrarna tar lite blodsocker prov och hon får en macka med mjölk. Vi får träffa doktorn och sen iväg till skolan. De missade lunchen. Tror dock att köket hade sparat mat för Malin hade ringt och sagt till. Så jag släpper av de där två vid skolan och åker tillbaka till jobbet.
Vilken start på dagen. Och GUD vad du skräms barn!!