Det värker och det känns som jag skulle behöva pumpa bröstet. Som om det är fullt med mjölk i det. Och bröstvårtan ömmar som faan. Blev orolig idag och började tänka dåliga tankar.
Om jag skulle ha något fel. Om jag skulle gå bort - skulle barnen sakna mig och komma ihåg mig? Skulle Tomas bli ledsen och sakna mig? När skulle han skaffa sin nya? Kommer tjejerna gilla henne bättre än mig? Allt sånt där flög i huvet och jag grät floder. Varför? Jag vet ju inte ens om jag har nått fel än. Det kan vara en lymfkörtel som inte mår bra. Varför ska jag alltid tro det värsta?! Kan det ha med mamma att göra?! Jag sätter en femma på det sista alternativet.
Fortsätter värken i helgen så ringer jag måndag morgon till husläkaren. Och för säkerhets skull håller jag mina tummar för att det går över!!
Drama Queen åsagåsaklingan
2 kommentarer:
Klart du ska kolla upp det om det fortsätter göra ont. Var rädd om dej...
Jaha... hur har det gått?? Man ska inte vänta med sånt där. Jag har oxå haft ont i bröstet, inte tuttan men bröstet.... tryck liksom. Kan det vara stress? Hahahhaha. Kram på dig!
Skicka en kommentar